Kaos
03 augusti 2007 12:56
Jag vaknar med ett ryck av att min mobil ringer.
Hemligt nummer.
Vad är det här nu då? Yrvaken anar jag att något är fel och svarar snabbt ”Hej det är Jessica”. (Jag brukar inte presentera mig när jag svarar på mobilen). Det var Chefen. Chefen ringer och undrar vart jag är. Jag har visst försovit mig. Klockan är 8.40 och jag börjar 7.30. Shitshitshit. Hon låter roat förstående och säger att jag ska ta det lugnt och det är ingen brådska. Liksom tröstande. Jag misstänker att de på jobbet ”tar extra god hand om mig” för att jag är 17.
Upp, på med kläderna, kasta ner recepten på Susannes snabbulle & Jessas kladdkaka i handväskan eftersom jag beställt ägg tills idag och skulle baka till personalrummet. Inget smink men en hårsnodd. Frukost? Äsch jag tar två bananer. Pappa sitter i köket och undrar vad jag gör hemma. Mamma ligger och pratar i telefon och frågar hon också om jag inte jobbar idag. Jo… Jag har visst lyckats stänga av båda larmen (6:15 och 6:30) på väckarklockan i sömnen (en pytteknapp mitt bland fyra andra pytteknappar och man måste trycka bara en gång för att stänga båda larmen. Trycker man två gånger startar man det ena och tre gånger det andra och fyra båda två. Jag kan knappats ha tryckt perfekt bara en gång med kudden som låg halvvägs in på sängbordet). Till råga på allt har alltså ingen hemma märkt att jag inte åkt till jobbet.
Jag går med raska steg genom korridoren som längst bort slutar i min avdelning. ”Walking breakfast” tänkte jag när jag tröck i mig en banan på vägen. När jag skyndar in i personalrummet för att låsa in väskan sitter precis ALLA och har fredagsfika. Damn, det hade jag glömt. De skrattar och tycker synd om mig och berättar om sina försovningar. ”Sätt dig här och ta lite frukost” säger en och gör plats åt mig vid det smockfulla bordet. Personligen skulle jag vilja jobba ikapp min försovning direkt genom att få strafftjänstgöring eller något men man säger inte nej till 10 personer samtidigt. Fy vad trevliga alla är.
Jag jobbar på och märker snart att leveransen jag beställde i onsdags inte har kommit med frukostvagnen. Istället har vi mystiskt mycket mjölk och fil. En av dem som packade upp och hjälpte till med frukosten (som jag har ansvar för vanligtvis…) säger att hon lade leveranslistan på bänken i köket. Icke. Vi letade igenom soptunnor och hittade gårdagens lista indränkt i kaffe. Den sopsäcken tömdes igårkväll så köket hade alltså skickat gårdagens beställning idag också. Yay, mer saker som inte fungerar. Ingen svarar nere i köket. Kaffebryggaren bestämmer sig för att ta ut sina aggressioner på mig och fyller kannan med kaffesump precis lagom till lunchen som såklart är högsäsong för alla kaffeberoende som jag ska tillfredställa. Kompletteringsleveransen från köket skickade bakpulver istället för vaniljsocker som jag beställt (fast det hanns ju inte med någon bakning ändå).
Hundra andra småsaker gick också fel idag. Jag snubblade på mina egna fötter och tappade saker på golvet (jobbigt eftersom det innebär bakterier och måste tvättas/diskas/slängas). Sen var det såklart förvirrade (men snälla) patienter i vägen överallt, men det får jag inte berätta om.
What a day huh?